Bitterfittan

Thats me!




Dom senaste 18 veckorna kan jag lova har varit ett rent helvete för henke.
Jag har ett humör som man inte vill vara i närheten, det går från att vara glad, till arg, till att börja stor lipa, bli irriterad, tillbaka till arg, sur, grinig, bitter.. ja, jag kan fortsätta hur länge som helst.
Som sagt det växlar väldigt mycket och väldigt snabbt just nu.
Riktigt känslig är jag också, såklart oftast när det gäller henke.
När han skämtar om nått, eller säger nått eller bara ger en blick som jag tycker är fel så tar jag åt mig och blir ett vrak, efter att jag hettar på han såklart!

Men, han är guld i som här situationerna.
Han hettar inte tillbaka, han blir inte arg eller irriterad hur dumma saker jag än kan få för mig att bråka om.
Han är sitt vanliga glada jag, fast han just nu bor med en stor jävla bitterfitta.

Det är ju pinsamt för mig att jag är så medveten om hur hemsk jag är, men ändå fortsätter.
Usch.
Det jag borde göra varje gång det bubblar upp är att ringa Kristina
Hon är bäst på att ta ner mig på jorden, gud så bra jag mår när jag har träffat eller pratat med henne.
Hon är rak och ärlig och duktig på att skälla ut mig, precis vad jag behöver.

Nu kommer jag inte på ett verkligt samtal vi har haft,
men ett samtal med Kristina skulle kunna låta som nått sånt här.
M- Buäää henke trodde inte att jag skulle få på mig hans byxor, han tycker att jag är tjock!!!
K- Men asså Marielle, du är så jävla töntig! 
Det är klart han inte trodde att du kunde det, du är ju för fan på smällen! 
Skärp dig! Du är så jävla känslig. Va glad att du fick på dom istället.
Gud det här är så pinsamt så, näe, vi ska inte ens prata om det.
Nu ska jag fortsätta mitt liv som perfekt tvåbarnsmorsa. Hejdå!

Okej, det där sista brukar hon inte säga.
Och samtalen brukar va lite längre för hon brukar skälla ut mig för mycket andra töntiga saker hon kommer på att jag brukar säga eller göra också.
Men, hon är väldigt duktig att få mig att förstå hur dum i huvudet jag är ibland, eller oftast..

Nu ska jag ta och skärpa mig, nu har jag snart gått halva tiden, så då kan det ju vara trevligt att göra den andra halvan glad och lycklig!
Eller lycklig är jag, men det är dom här jävla hormonerna som spökar i huvet på mig och som gör mig galen.


På lördag ska jag iaf ha förfest med Krisitna och sen ut på krogen.
Det är nog bra för mig, att göra nått annat än att jobba eller sitta hemma.
Komma ut och träffa folk.
Det blir bra.
Ja, det blir det!


Kommentarer
Postat av: Annelie

Haha, det är inte lätt att vara gravid! Stort grattis förresten! :)

2010-10-01 @ 12:12:14
URL: http://annelie.86.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0